Deklination zu «polītus a um»

Deklination zu «polītus a um»

Adverbien

Adverb Positiv	polite
Adverb Komparativ	politius
Adverb Superlativ	polit‑issim‑e

Deklination

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	polit‑us	polit‑a	polit‑um
Gen. Sg.	polit‑i	polit‑ae	polit‑i
Dat. Sg.	polit‑o	polit‑ae	polit‑o
Akk. Sg.	polit‑um	polit‑am	polit‑um
Abl. Sg.	polit‑o	polit‑a	polit‑o
Nom. Pl.	polit‑i	polit‑ae	polit‑a
Gen. Pl.	polit‑orum	polit‑arum	polit‑orum
Dat. Pl.	polit‑is	polit‑is	polit‑is
Akk. Pl.	polit‑os	polit‑as	polit‑a
Abl. Pl.	polit‑is	polit‑is	polit‑is

Deklination Komparativ

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	polit‑ior	polit‑ior	polit‑ius
Gen. Sg.	polit‑ior‑is	polit‑ior‑is	polit‑ior‑is
Dat. Sg.	polit‑ior‑i	polit‑ior‑i	polit‑ior‑i
Akk. Sg.	polit‑ior‑em	polit‑ior‑em	polit‑ius
Abl. Sg.	polit‑ior‑e	polit‑ior‑e	polit‑ior‑e
Nom. Pl.	polit‑ior‑es	polit‑ior‑es	polit‑ior‑a
Gen. Pl.	polit‑ior‑um	polit‑ior‑um	polit‑ior‑um
Dat. Pl.	polit‑ior‑ibus	polit‑ior‑ibus	polit‑ior‑ibus
Akk. Pl.	polit‑ior‑es	polit‑ior‑es	polit‑ior‑a
Abl. Pl.	polit‑ior‑ibus	polit‑ior‑ibus	polit‑ior‑ibus

Deklination Superlativ

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	polit‑issim‑us	polit‑issim‑a	polit‑issim‑um
Gen. Sg.	polit‑issim‑i	polit‑issim‑ae	polit‑issim‑i
Dat. Sg.	polit‑issim‑o	polit‑issim‑ae	polit‑issim‑o
Akk. Sg.	polit‑issim‑um	polit‑issim‑am	polit‑issim‑um
Abl. Sg.	polit‑issim‑o	polit‑issim‑a	polit‑issim‑o
Nom. Pl.	polit‑issim‑i	polit‑issim‑ae	polit‑issim‑a
Gen. Pl.	polit‑issim‑orum	polit‑issim‑arum	polit‑issim‑orum
Dat. Pl.	polit‑issim‑is	polit‑issim‑is	polit‑issim‑is
Akk. Pl.	polit‑issim‑os	polit‑issim‑as	polit‑issim‑a
Abl. Pl.	polit‑issim‑is	polit‑issim‑is	polit‑issim‑is