Deklination zu «dōtātus a um»

Deklination zu «dōtātus a um»

Adverbien

Adverb Positiv	dotat‑e
Adverb Komparativ
Adverb Superlativ	dotat‑issim‑e

Deklination

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	dotat‑us	dotat‑a	dotat‑um
Gen. Sg.	dotat‑i	dotat‑ae	dotat‑i
Dat. Sg.	dotat‑o	dotat‑ae	dotat‑o
Akk. Sg.	dotat‑um	dotat‑am	dotat‑um
Abl. Sg.	dotat‑o	dotat‑a	dotat‑o
Nom. Pl.	dotat‑i	dotat‑ae	dotat‑a
Gen. Pl.	dotat‑orum	dotat‑arum	dotat‑orum
Dat. Pl.	dotat‑is	dotat‑is	dotat‑is
Akk. Pl.	dotat‑os	dotat‑as	dotat‑a
Abl. Pl.	dotat‑is	dotat‑is	dotat‑is

Deklination Superlativ

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	dotat‑issim‑us	dotat‑issim‑a	dotat‑issim‑um
Gen. Sg.	dotat‑issim‑i	dotat‑issim‑ae	dotat‑issim‑i
Dat. Sg.	dotat‑issim‑o	dotat‑issim‑ae	dotat‑issim‑o
Akk. Sg.	dotat‑issim‑um	dotat‑issim‑am	dotat‑issim‑um
Abl. Sg.	dotat‑issim‑o	dotat‑issim‑a	dotat‑issim‑o
Nom. Pl.	dotat‑issim‑i	dotat‑issim‑ae	dotat‑issim‑a
Gen. Pl.	dotat‑issim‑orum	dotat‑issim‑arum	dotat‑issim‑orum
Dat. Pl.	dotat‑issim‑is	dotat‑issim‑is	dotat‑issim‑is
Akk. Pl.	dotat‑issim‑os	dotat‑issim‑as	dotat‑issim‑a
Abl. Pl.	dotat‑issim‑is	dotat‑issim‑is	dotat‑issim‑is