Deklination zu «dīlūtus a um»

Deklination zu «dīlūtus a um»

Adverbien

Adverb Positiv	dilute
Adverb Komparativ	dilutius
Adverb Superlativ	dilut‑issim‑e

Deklination

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	dilut‑us	dilut‑a	dilut‑um
Gen. Sg.	dilut‑i	dilut‑ae	dilut‑i
Dat. Sg.	dilut‑o	dilut‑ae	dilut‑o
Akk. Sg.	dilut‑um	dilut‑am	dilut‑um
Abl. Sg.	dilut‑o	dilut‑a	dilut‑o
Nom. Pl.	dilut‑i	dilut‑ae	dilut‑a
Gen. Pl.	dilut‑orum	dilut‑arum	dilut‑orum
Dat. Pl.	dilut‑is	dilut‑is	dilut‑is
Akk. Pl.	dilut‑os	dilut‑as	dilut‑a
Abl. Pl.	dilut‑is	dilut‑is	dilut‑is

Deklination Komparativ

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	dilut‑ior	dilut‑ior	dilut‑ius
Gen. Sg.	dilut‑ior‑is	dilut‑ior‑is	dilut‑ior‑is
Dat. Sg.	dilut‑ior‑i	dilut‑ior‑i	dilut‑ior‑i
Akk. Sg.	dilut‑ior‑em	dilut‑ior‑em	dilut‑ius
Abl. Sg.	dilut‑ior‑e	dilut‑ior‑e	dilut‑ior‑e
Nom. Pl.	dilut‑ior‑es	dilut‑ior‑es	dilut‑ior‑a
Gen. Pl.	dilut‑ior‑um	dilut‑ior‑um	dilut‑ior‑um
Dat. Pl.	dilut‑ior‑ibus	dilut‑ior‑ibus	dilut‑ior‑ibus
Akk. Pl.	dilut‑ior‑es	dilut‑ior‑es	dilut‑ior‑a
Abl. Pl.	dilut‑ior‑ibus	dilut‑ior‑ibus	dilut‑ior‑ibus

Deklination Superlativ

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	dilut‑issim‑us	dilut‑issim‑a	dilut‑issim‑um
Gen. Sg.	dilut‑issim‑i	dilut‑issim‑ae	dilut‑issim‑i
Dat. Sg.	dilut‑issim‑o	dilut‑issim‑ae	dilut‑issim‑o
Akk. Sg.	dilut‑issim‑um	dilut‑issim‑am	dilut‑issim‑um
Abl. Sg.	dilut‑issim‑o	dilut‑issim‑a	dilut‑issim‑o
Nom. Pl.	dilut‑issim‑i	dilut‑issim‑ae	dilut‑issim‑a
Gen. Pl.	dilut‑issim‑orum	dilut‑issim‑arum	dilut‑issim‑orum
Dat. Pl.	dilut‑issim‑is	dilut‑issim‑is	dilut‑issim‑is
Akk. Pl.	dilut‑issim‑os	dilut‑issim‑as	dilut‑issim‑a
Abl. Pl.	dilut‑issim‑is	dilut‑issim‑is	dilut‑issim‑is