Deklination zu «acceptābilis acceptābile»

Deklination zu «acceptābilis acceptābile»

Adverbien

Adverb Positiv	acceptabiliter
Adverb Komparativ
Adverb Superlativ

Deklination

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	acceptabil‑is	acceptabil‑is	acceptabil‑e
Gen. Sg.	acceptabil‑is	acceptabil‑is	acceptabil‑is
Dat. Sg.	acceptabil‑i	acceptabil‑i	acceptabil‑i
Akk. Sg.	acceptabil‑em	acceptabil‑em	acceptabil‑e
Abl. Sg.	acceptabil‑i	acceptabil‑i	acceptabil‑i
Nom. Pl.	acceptabil‑es	acceptabil‑es	acceptabil‑ia
Gen. Pl.	acceptabil‑ium	acceptabil‑ium	acceptabil‑ium
Dat. Pl.	acceptabil‑ibus	acceptabil‑ibus	acceptabil‑ibus
Akk. Pl.	acceptabil‑es	acceptabil‑es	acceptabil‑ia
Abl. Pl.	acceptabil‑ibus	acceptabil‑ibus	acceptabil‑ibus

Deklination Komparativ

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	acceptabil‑ior	acceptabil‑ior	acceptabil‑ius
Gen. Sg.	acceptabil‑ior‑is	acceptabil‑ior‑is	acceptabil‑ior‑is
Dat. Sg.	acceptabil‑ior‑i	acceptabil‑ior‑i	acceptabil‑ior‑i
Akk. Sg.	acceptabil‑ior‑em	acceptabil‑ior‑em	acceptabil‑ius
Abl. Sg.	acceptabil‑ior‑e	acceptabil‑ior‑e	acceptabil‑ior‑e
Nom. Pl.	acceptabil‑ior‑es	acceptabil‑ior‑es	acceptabil‑ior‑a
Gen. Pl.	acceptabil‑ior‑um	acceptabil‑ior‑um	acceptabil‑ior‑um
Dat. Pl.	acceptabil‑ior‑ibus	acceptabil‑ior‑ibus	acceptabil‑ior‑ibus
Akk. Pl.	acceptabil‑ior‑es	acceptabil‑ior‑es	acceptabil‑ior‑a
Abl. Pl.	acceptabil‑ior‑ibus	acceptabil‑ior‑ibus	acceptabil‑ior‑ibus